Som en påminnelse av en tid som flytt ligger den bevarad långt inne i urberget. Civilförsvarets ledningscentral Elefanten som stod klar 1977 men aldrig användes som planerat. Vad var det för hotbilder och samhällsklimat som gjorde att vi satsade enorma samhällsresurser på att spränga ned oss i hemliga anläggningar och hur ska vi idag bevara och förstå alla dessa mytomspunna bergrum?
Läs mer
Lyckan vid andra världskrigets slut blir kortvarig. Kriget följs av en 40 år lång och konfliktfylld period som får namnet Kalla kriget. Starkast är motsättningarna mellan USA och Sovjetunionen. Det är en period som färgas av kapprustning och hotande världskrig. Världen delas upp i öst och väst, kommunism och kapitalism, NATO och Warszawapakten. Även Sverige, Stockholm och de svenska hemmen påverkas av tidsandan, Kalla kriget förändrar i grunden organisationen av vårt försvar och sättet som vi förhåller oss till varandra och vår omvärld.
I centrum för utvecklingen står kärnvapnet. Atombomberna som fällts i Hiroshima och Nagasaki visar dess förödande effekt och under 1950-talets militära rustning växer bomben snabbt i både antal och kapacitet. Men även om kalla kriget vid några tillfällen hettar till sprängs aldrig några fler atombomber i krig. Istället utspelar sig kampen om atombomben inom politiken, i populärkulturen och samhällsplanering, på förhandlingsbordet, bland spioner och i hemliga testanläggningar.
Atombomben skapar för första gången i mänsklighetens historia möjligheten att förgöra hela vår värld med ett knapptryck. Genom färg-TV och rymdkapplöpning visas samtidigt bilden av jorden. Ett klot som på bilderna utifrån framträder som både sårbart och begripligt. Ett klot som bomben med enkelhet kan utplåna. Stora delar av den svenska statsbudgeten ägnas under kalla kriget åt förberedelser för krig. Allt och alla involverades i det totala försvaret och staten byggde stora, mångam dyra och underjordiska anläggningar för att rymma totalförsvarets organisation.
Civilförsvarsanläggningen Elefanten inryms i ett bergrum norr om Stockholm. Elefanten var tänkt att fungera som ledningscentral och skyddsrum för Stockholms stads kommunledning i händelse av ett krigsutbrott. Här skulle de viktigaste kommunala verksamheterna samlas, till exempel räddningsledning och flyglarm. Foto: Elisabeth Boogh 
Elefanten består av tre huskroppar, placerade i ett 3000 kvadratmeter stort bergrum. Hus A rymmer ledningscentral och kök, hus B förläggning och hus C tekniska utrymmen. En lång tunnel leder ned till anläggningen. Genom att tunneln är krökt på mitten skapas en bombfälla som ska kunna ta emot tryckvågen vid en kärnvapenattack. Själva passagen in i bergrummet är uppdelad i tre slussar som skiljs åt av röda ståldörrar. Foto: Elisabeth Boogh 
Ofta är väggar och tak i varje rum målade i samma färg, medan golven är belagda med grå plast- eller nålfiltsmatta. Ingenstans i Elefanten tränger dagsljus in, så för att leda tankarna till ett landskap är en horisont målad på väggen i vissa rum. Ovanför horisonten påminner färgen om himlen och nedanför om grönskande mark. Ett annat syfte med den målade linjen var att rummet skulle uppfattas som större. Färgsättningen signalerade också vad rummen användes till och gjorde det enklare att orientera sig. Foto: Elisabeth Boogh 
Köket i Elefanten är inte utrustat för långvarig vistelse och inredningen är enkel. Eftersom även skolorna är involverade i civilförsvarets organisation är planen istället att mat ska levereras från en skolbespisning ovan jord. Matsalen har tidstypiska 1970-talsmöbler, vilka återkommer i fler av anläggningens rum, och lyses upp av gula lampor vid namn Hinken, producerade av Kosta. Foto: Elisabeth Boogh 
På övervåningen i byggnad A ligger ordersalen, där ledningsverksamhetenska bedrivas. Här finns plats för bland annat telefonväxel, kryptering, radiosamband och alarmering. Väggarna har, liksom andra viktiga rum för kommunikation, ett brett grått fält på mitten. Foto: Elisabeth Boogh 
Förläggningen i hus B består av ett antal rum med sängar i tre våningar. Väggar, dörrar och tak samt draperier har en starkt grön kulör. Toaletter och hygienrum är målade i en intensivt blå färg och har även blåa duschdraperier. Foto: Elisabeth Boogh 
Ett sällskapsrum på övervåningen med plats att umgås i vid lediga stunder. Rummet är möblerat med låga vita bord och klädda stolar. Färger som återkommer på väggar och i inredning är grönt och orange. Foto: Elisabeth Boogh 
Arbetet i ledningscentralen är tänkt att ske i 12-timmarsskift. Så trots att Elefanten rymmer 200 arbetsplatser finns det knappt 100 sovplatser. Några garderober finns inte, utan kläder hängs på krokar och värdesaker kan förvaras i små låsbara fack. Foto: Elisabeth Boogh 
Innan uppförandet av de tre huskropparna påbörjades sprängdes bergrummet ut, lösa stenar och ojämnheter bilades av och väggarna spolades rent med vatten. Rummets väggar och tak sprutades sedan med betong som i sin tur målades i en grå kulör. Foto: Elisabeth Boogh 
När en kärnexplosion inträffar startar en kedjereaktion. Bland annat alstras elektromagnetisk puls, EMP, som slår ut elektrisk utrustning. I Elefanten elimineras EMP genom att byggnadernas golv, väggar och tak är klädda med helsvetsad plåt. Även kabelintag och ingångsöppningarna är särskilt utformade med stålklädda vindfång och alla ytterdörrar har kopparbleck längs kanten för att maximera skyddet mot EMP. Foto: Elisabeth Boogh 
Direkt innanför entrén till byggnad A ska en vakt sitta, bland annat för att kontrollera att allt är stängt och tätt. Vid den yttre huvudentrén finns en porttelefon varifrån vakten kan kontaktas för att släppa in personer utifrån. Foto: Elisabeth Boogh 
I ordersalens mitt finns ett särskilt utrymme för Sveriges Radio. Tanken är att lokalradion i ett hotfullt läge ska förmedla ett trovärdigt budskap via folkets radioapparater. För att invånarna ska tro på vad som sägs och förstå allvaret i situationen behövs en välkänd röst. Personer påtänkta för detta uppdrag är bland annat Radio Stockholms förste trafikreporter Sven Roland Engström och tv-profilen Arne Weise. Hur detta i praktiken ska organiseras är dock oklart. Foto: Elisabeth Boogh 
Alarmeringsenhetens utrustning kommer ifrån LM Ericsson. Här ska det finnas en manöverlåda som används för utlösning av larmsignaler, men denna saknas nu. Till manöverapparaten ska en blå låda kopplas. På denna kan man kantrycka på en knapp för flyglarm, en för faran över och en för återställning. För att ingen skulle komma åt dessa knappar av misstag sitter det korta rör över knapparna så att operatören är tvungen att stoppa in ett finger i röret för att kunna trycka på respektive knapp. Foto: Elisabeth Boogh 
Luftreningsaggregatet har till uppgift att rena den inkommande luften från B- och C-stridsmedel samt att efter rening förse tunnel A och tunnel B med filtrerad luft med en kapacitet på 3 600 m3/h. Foto: Elisabeth Boogh
Elefanten i siffror
Civilförsvarets ledningscentral Elefanten är byggdes för att rymma 200 personer, som skulle sova och arbeta i skift. På grund av att man förväntades ha ständig beredskap finns det endast 120 sovplatser inne i Elefantens 3300 kvm. Här finns också varmvattenberedare som klarar att hantera 2000 liter.
Hotet
Kampen mellan öst och väst märks långt utanför de politiska sammanträdesrummen och planeringen av det totala försvaret. Bomben blir under kalla kriget en ständigt närvarande hotfull skugga som tar plats i kultur, samhälle och språk. Det kalla kriget sipprar in i människors vardagsrum, genom tv-rutorna och boksidorna. Det syns i design och i hur vi bygger, i vad vi tycker är trendigt och vad vi är rädda för.
Läs mer
Böcker, musik och filmer som handlar om om krig i rymden, spioner eller undergång är populära och speglar det faktiska politiska läget samtidigt som de gör det till fiktion och underhållning. Dagens motsvarigheter rör sig bland hackers, miljökatastrofer, terrorbrott och dödliga virus.
Tidningar, radio och TV ger plats för propaganda men guidar också människor som i vardagen måste förhålla sig till global storpolitik. Laddade begrepp som ”frihet” och ”förtryck” är vanliga samtidigt som objektivitet är viktig.
I Sverige står vi mitt i berättelsen om det kalla kriget. Vi har en stark kulturell koppling till stormakterna i väst trots att vi geografiskt och historiskt ligger närmare öst. Vi är rädda för kärnvapenkrig och rädslan stärks av ett försvar som kräver allas medverkan och som med allt från utrymningsövningar och broschyren ”Om kriget kommer” till skyddsrumsbyggen och filmer ständigt informerar om och påminner om att kärnvapenhotet måste tas på allvar.
Det är svårt att titta tillbaka på den här perioden utan att releflektera över vilka hot som präglar samtiden och den kultur vi idag konsumerar. Klimatförändringar, cyberkrig och terrorism är kanske vår tids bomb.
”Jag kommer ihåg när jag gick i ettan eller tvåan, hur vi i klassrummet fick på lektionstid lära oss hur vi skulle göra, hur vi skulle förstå att atombomben hade smällt över Stockholm.”
Om rädsla
Citaten nedan är insamlade i samband med Stockholms läns museums utställning “Atombomb över Stockholm”.
”Jag kommer ihåg när jag gick i ettan eller tvåan, hur vi i klassrummet fick på lektionstid lära oss hur vi skulle göra, hur vi skulle förstå att atombomben hade smällt över Stockholm.Vi fick välta våra skrivbord såhär så fick vi huka och hålla för händerna om det här stora ljusskenet kom i fönstret liksom”
”Såhär i efterhand kan man ju tycka att det är lätt, lite bisarrt att vi höll på med de här övningarna inför atombomben som small över Stockholm och så, men då tyckte man inte att det var konstigt.”
”Jag kommer ju ihåg även sådant som i porten där vi bodde, eh, så fanns det något litet plakat där det stod var vi som bodde i den här porten skulle ta vägen när vi skulle utrymmas från Stockholm i händelse av krig”
”Alltså mitt perspektiv på världen rent geografiskt är ju helt präglat av det (kalla kriget), man har ju fortfarande en uppdelning mentalt i öst och väst.”
”Jag kan få fruktansvärd ångest ibland över att miljön ser ut som den gör, att klimatet håller på att förändras, det är så oåterkalleligt. Hur jag än jag skulle kämpa skulle jag i alla fall inte få det arktiska klimatet att förändras, jag kan inte i alla fall få, ja det går inte, det går inte, det är förlamningen som är så fruktansvärd.”
”Flickan i Song My eller vad det är. Hon som springer naken, det är bilden av atombomben över Hiroshima.”
”…det här med klimatet och allt sånt där. Hur det ska (bli) för mig när jag blir äldre, vart mänskligheten ska ta vägen om alla de här vuxna människorna kommer att lösa alla problem eller kommer det bli”
”Jag var rädd, för två år sedan den där 2011-händelsen med Anders Behring Breivik, jag var jätterädd för honom”
Totalförsvaret
Det svenska totalförsvaret var en reaktion på den obeskrivliga förödelsen efter andra världskriget. Om kriget var totalt behövde även vårt försvar vara det. Totalförsvarstanken har förändrats många gånger sedan det strategiska försvarsbeslut som 1948 för första gången formulerade den, men principen förblir den samma: I det totala försvaret samverkar samhällets alla delar och alla medborgare för att tillsammans uppnå maximal försvarseffekt.
“Det totala kriget kräver ett totalt försvar. Varje medborgare måste vara beredd att till sitt yttersta göra sin insats i det totala försvaret – inom krigsmakten, civilförsvaret, krigsproduktionen, folkförsörjningen, sjukvården, i hemmet. I fred förbereds vårt försvar så långt resurserna medger. Personal utbildas och utrustning anskaffas inom krigsmakt och civilförsvar. Befästningar anläggs och skyddsrum anordnas. Förnödenheter som är oundgängliga för folkförsörjningen lagras. Om Du är krigsplacerad i krigsmakten eller civilförsvaret skall Du ofördröjligen bege Dig till den plats som finns angiven i Din krigsplaceringsorder”
Det militära försvaret
Det militära försvarets uppgift är att avvärja anfall mot vårt land och förhindra ockupation. Försvarets organisation och inriktning har förändrats sedan 1948. Men kärnverksamheten är densamma även om nya ansvarsområden tillkommit och andra försvunnit.
Läs mer
Staben
Staben står för strategisk planering och ekonomisk styrning
Armén
När hot drabbar Sverige är det armén som står för försvaret på marken
Marinen
Marinen ser till att svenska vatten och kuster förblir under Sveriges kontroll
Flygvapnet
Dygnet runt, året runt, ser flygvapnet till att svenskt luftrum skyddas från kränkningar
Underrättelse- och säkerhetstjänst
Underrättelse- och säkerhetstjänsten bedömer förebygger och avvärjer hot mot Sverige och svenska intressen. Idag utgör cyberförsvar en egen del av försvaret.
Det civila försvaret
Det civila försvaret står för samhällets krisberedskap, skyddar civilbefolkningen, stöttar militären och lindrar verkningarna av ett anfall. Målet är att garantera att viktiga samhällsfunktioner är skyddade och kan fortsätta arbeta om kriget händer.
Läs mer
Det civila försvaret är inte en organisation utan består av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.
“Om Du skall arbeta i sjukvården, produktionen eller kommunikationerna eller i annan del av totalförsvaret skall Du följa de anvisningar som Du fått i fred av myndigheter och arbetsgivare och de ytterligare direktiv som du får när beredskapen skärpes. Det är din plikt att åtlyda den lagliga regeringen och följa dess direktiv.”
Civilförsvaret har delats in i olika områden: ekonomiskt försvar, psykologiskt försvar och civilförsvar.
Civilförsvaret var en del av det civila försvaret som bland annat stod för befolkningsskydd, utrymning, lagerhållning av skyddsmasker och förnödenheter, samt stöd till räddningstjänst. Civilförsvaret var indelat i nationella, regionala och kommunala organisationer. Begreppet används inte längre och ansvaret ligger idag på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Länsstyrelserna
Tillsammans med Civilbefälhavare var de regionala länsstyrelserna de högsta myndigheterna i det civila totalförsvaret. Under länsstyrelsen verkade de kommunala civilförsvaret och för alla de här olika ledningsorganen förbereddes skyddade platser.
Befolkningsskydd
Befolkningsskyddet innebär att skydda befolkning och egendom från krigshandlingar. Hit hörde bland annat att ordna mörkläggning, utrymning och skyddsrum.
Telekommunikation
Att garantera kommunikation mellan olika samhällsfunktioner och se till så att viktig information når ut till befolkningen var en viktig del av det civila försvaret.
Sjukvård
Civilförsvaret stöttade sjukhusens beredskap genom att både assistera vid vård av eventuella skadade och att se till så att befintlig sjukvård kan fortsätta utan avbrott.
Infrastruktur & transporter
Framkomlighet för både militära förflyttningar, utrymning av befolkning och för att distribuera förnödenheter är avgörande för totalörsvaret.
Räddningstjänst
Stöd vid bränder, olyckor och räddningsinsatser hör också till krisberedskapen.
Flyktingar
Om kriget kom behövde mottagande av människor på flykt lösas.
Verksskydd
För anläggningar som är särskilt viktiga för totalförsvaret krävdes verkskydd. Verksskyddet berörde militärt, civilt, ekonomiskt som psykologiskt försvar, och ett mycket stort antal arbetsplatser omfattades av kravet.
Ekonomiskt försvar
Det ekonomiska försvaret ansvarade för att den inhemska produktionen av både förnödenheter och militär utrustning inte stannade av i händelse av ett anfall.
K-företag var ett begrepp på organisationer eller företag inom totalförsvaret vars produktion av varor eller tjänster var av stor vikt. Som K-företag klassades bland annat Bankgirot, Posten, SJ, Börsen, Televerket Bofors, Saab och Volvo.
Psykologiskt försvar
Det psykologiska försvarets ansvar är att bevara och stärka motståndsandan samt att motverka propaganda.
TV/Radio
Var avgörande för att sprida aktuell information till befolkningen. Idag berörs även internet och cyberhot av vårt behov att skapa pålitliga informationskanaler.
Post
Att kunna skicka post även i krissituationer var viktig för totalförsvarets informationsspridning. Idag ser vår konsumtion av information och sätten vi kommunicerar på annorlunda ut.
Civila myndigheter
Ett stort antal civila myndigheter samordnas inom det civila försvaret. Exempelvis kyrka, kriminalvård, skatteverket och domstolar
Om kriget kommer
På våren 2018 fick alla svenska hushåll en ny Om kriget kommer-broschyr i brevlådan. Den nya versionen innefattar också kris och vad en sådan kan innebära idag, till exempel att störningar i centrala IT-system kan påverka elförsörjningen så att mobilnät, internet, betalkort och kollektivtrafik slås ut.
De båda versionerna av Om kriget kommer har mycket gemensamt. Men en uppenbar skillnad mellan då och nu är större vikt nu läggs på individens eget agerande. ”Du som privatperson har också ett ansvar” och ”De flesta måste vara varar beredda på att kunna klara sig själva en tid”. En sida ägnas åt att varna för falsk information och lyfta vikten av källkritik, en annan åt hur vi ska agerar vid terrorattentat. Här lyfts också vikten av en ansvarsfull hemberedskap och att ha tillgång till mat som håller länge i skafferiet. Hummus, energibars, nötsmör och tortillabröd, havredryck och färdigkokta linser på burk nämns bland potatis, kål och skorpor.
Mycket är sig också likt från det tidigare versionen. Bland annat detta: ”Om Sverige blir angripet av ett annat land kommer vi aldrig ge upp. Alla uppgifter om att motstånd ska upphöra är falska”.
Skyddet
Kärnvapenhotet ställer nya krav på städernas skydd och befintliga skyddsrum anses på 50-talet inte längre räcka till. Fokus riktas istället mot hur städernas evakuering bäst skulle planeras. Dessutom byggdes fullträffsäkra underjordiska skyddsrum för viktiga samhällsfunktioner och för de som trots allt är tvungna att stanna kvar i städerna.
Mot slutet av 1970-talet anses risken för en strategisk kärnvapenattack mot stadskärnorna liten. Hotbilden riktas nu snarare mot militära mål och organisationen för samhällsberedskap och skyddet ändrade återigen inriktning.
Civilförsvarets arbete
Under kalla kriget satsade samhället enorma mängder pengar på att skydda befolkningen och viktiga samhällsfunktioner utifall att kriget kom till Sverige. Överallt byggdes anläggningar som skulle stå emot kärnvapnens enorma förstörelsekraft. Civilförsvarets behov av skydd ledde till stora byggnadsprojekt runt om i Stockholms län. Skyddsrum, ledningscentraler, observationsplatser och framskjutna enheter är några exempel.
En av civilförsvarets viktigaste uppgifter var just att ordna med utrymning av städer och upprätta skyddsrum till befolkningen. Civilförsvaret angick alla och genom en allmän civilförsvarsplikt kunde de medborgare som inte var krigsplacerade inkallas till civilförsvarstjänst under ett begränsat antal timmar varje år.
Samtidigt som Elefanten byggdes, byggdes två liknande ledningscentraler i länet. Vargen i Lissma och Tordyveln i Södertälje. Vargen var, förutom placeringen av huskropparna, identisk med Elefanten medan Tordyveln var något mindre. Anledningen var att krisledningen i en krigssituation snabbt skulle kunna flytta mellan anläggningarna. Bilden illustrerar räddningsmöjligheten vid en detonation. Bild från Civilförsvarets arkiv. 
Stockholms län var indelat i civilförsvarsområden som i sin tur var inordnade under krigslänsstyrelsen. Fullt bemannad ingick 650 personer i krigslänsstyrelsen och den samlokaliserades med bland annat försvarsområdesstaben, Sveriges radio öst, Tidningarnas telegrambyrå, SJ och Postverket. Bilden visar de olika tjänsteindelningarna inom varje civilförsvarsområde. Bild från Civilförsvarets arkiv. 
Civilförsvarsområdenas ledningscentraler var indelade i tre kategorier: huvud-, distrikts- och områdescentraler. Elefanten var huvudcentralen för Stockholms civilförsvarsområde. Illustrationen demonstrerar principerna för utrymning av en stad. Bild från Civilförsvarets arkiv. 
Stora skyddsrum byggdes för de som måste vara kvar i Stockholm efter att staden evakuerats. De största ligger mitt inne i Stockholm, vid Slussen, under Hötorget och Klara kyrka. I alla vanliga hyreshus byggdes mindre skyddsrum i källaren. Svampmolnet var under hela kalla kriget en symbol för hotet och vårt behov av att organisera vårt försvar. Det förekommer ofta även i civilförsvarets utbildningsmaterial. Bild från Civilförsvarets arkiv. 
I Civilförsvarets utbildningsmaterial från 1950 och 1960-talet är bomben ständigt närvarande. Beräkningar av primära personskador är ett av många exempel. Bild från Civilförsvarets arkiv. 
Bild tagen i samband med utrymningsövning. Läs mer om den största övningen, Operation Stockholm, här nedanför. Foto: Försvarets informationsavdelning 
“Ta på dig gasmasken och hölj över Dig mede kappa, filt eller dylikt. Låt dig inte gripas av panik – Du lever ju.” Fortsättning från föregående bild med information om hur vi ska agera för att skydda oss om bomben faller. Bild från Civilförsvarets arkiv.
Åköping
Utbildning, övningar och informationskampanjer var viktiga delar av civilförsvarets verksamhet. Utställningen Atomskydd turnerade exempelvis runt i Sverige under 50-talet, för att informera om hur vi bäst skyddar oss från atombombens verkningar. En stor mängd informationsfilmer produceras som förfilmer på biografer. Civilförsvarets skolor anordnar övningar och krigsspel, där deltagarna ställs inför krigssituationer som de ska lösa på bästa sätt. På en av dessa skolor, Rosersberg, anläggs en skalenlig ruinstad där övningarna kan genomföras. Ofta är det i den påhittade småstaden Åköping som övningarna utspelade sig. Här finns allt som skulle behöva skyddas i fall av krig och under åren kom Åköping att bli skådeplats för ett stort antal fiktiva atombombsanfall. Bilderna ovan kommer från civilförsvarets undervisnings- och informationsmaterial.
Ett särskilt kapitel bland de här övningarna är utrymningsövningen Operation Stockholm. ”Klockan 06.42 söndagen 23 april 1961 utlöstes krigslarm över Stockholm”. Vad som är tänkt som världens största utrymningsövning i fredstid, har påbörjats. Hemma hos Stockholms invånare ringer telefonerna, på gatorna cirkulerar högtalarbilar och från taken ljuder larmtyfoner. Några dagar tidigare hade anvisningar och planer publicerats i Stockholms tidningar. Allt för att signalera att det nu var dags att följa utrymningsplanen och bege sig till bilen, tunnelbanan och pendeltåget för vidare färd mot de förutbestämda uppsamlingsplatserna.
Stockholmsövningen är inte den första i sitt slag. I civilförsvarets regi har liknande utrymningsövningar genomförts i bland annat Trollhättan/Vänersborg och Västerås.
Uppslutningen i Stockholm blev sämre än väntat. Knappt 30 000 deltar och de tänkta bilkaravanerna ut ur staden uteblir. Många lockas dock av gratis sopplunch och underhållning på mottagningsplatserna ute i länet. På den nya storflygplatsen Arlanda framträder exempelvis sångaren Rolf Björling och reseskildraren Sten Bergman visar diabilder. Men trots att stora mängder soppa lämnas orörd skrivs det mycket om övningen i media. Mycket på grund av övningens storlek och kungens medverkan. Långt ifrån alla kommentarer är positiva och i ett flertal artiklar beskrevs evenemanget som både fiaskoartat och naivt. Var det så här det civila samhället skulle komma att fungera om bomben verkligen föll? Övningarna är inte bara en möjlighet att testa om utrymningsplaner och civilförsvarets organisation fungerar i praktiken utan demonstrerar också för internationella observatörer att nationen var förberedd för krig. Övningen symboliserar beredskap och kontroll, ansvarsfullhet, trygghet och lojalitet.
Bomben
Sprängkraften i kalla krigets olika atombomber ökades snabbt. Little boy och Fat man, namnen på bomberna i Hiroshima och Nagasaki, hade en sprängkraft på 0.015 megaton och kunde förgöra en yta av Stockholmsstadsdelen Norrmalms storlek. Femton år senare, när Sovjetunionen testspränger Tsarbomben, har sprängkraften ökat 4000 gånger till 50 megaton. Den direkta bombverkan skulle nu slå ut hela Stockholms län.
Utvecklingen av allt kraftigare vapen tillsammans med internationella förhandlingar om folkrätt, nedrustning och icke-spridningsavtal leder under 1970-talet till en period av avskräckning. Fokus flyttas från taktiska vapen med förmåga att utplåna länder till strategiska vapen med lång räckvidd riktade mot militära mål. Under 70- och 80-talen placerades den här typen av strategiska missiler ut i världen av både NATO och Warszawapakten. På militärbaser i Europa och på kärnvapenbestyckade ubåtar i världshaven. Idag har antalet kärnvapen i världen minskat och många stridsspetsar i USA och Ryssland väntar på nedrustning. Kanske är det inte längre mellan kalla krigets båda supermakter risken för atomkrig är som störst. I och med att fler länder utvecklat atomvapen har hotbilden förflyttats till global terrorism och till konflikter mellan Pakistan och Indien, Nord- och Sydkorea och Iran och Israel.
Totalt antal bomber i världen
| År | Totalt antal bomber |
| 1945 | 6 |
| 1950 | 374 |
| 1955 | 3267 |
| 1960 | 22069 |
| 1965 | 38118 |
| 1970 | 38163 |
| 1975 | 46850 |
| 1980 | 54766 |
| 1985 | 72537 |
| 1990 | 56023 |
| 1995 | 27331 |
| 2000 | 22051 |
| 2005 | 21190 |
År 1945 hade USA sex atombomber och var ensamma i världen om detta vapen. Åren därpå utvecklade flera länder egna bomber, först Sovjet och sedan Storbritannien. Därefter följde Frankrike och Kina, som precis som Sverige ansåg att eget kärnvapen var bästa försvar. Sedan 1990-talet har antalet kända atombomber minskat, samtidigt som antalet okända – utvecklade av länder utanför internationella avtal- har ökat.
Total sprängkraft för världens atombomber i kiloton (kt)
| År | Total sprängkraft |
| 1945 | 216 |
| 1950 | 20106 |
| 1955 | 2766400 |
| 1960 | 21822250 |
| 1965 | 34433300 |
| 1970 | 28150400 |
| 1975 | 31112850 |
| 1980 | 32304200 |
| 1985 | 37738550 |
| 1990 | 29294600 |
| 1995 | 14018000 |
| 2000 | 11073100 |
| 2005 | 10622000 |
Arvet
Vad händer idag med alla de försvarsanläggningar som byggdes under kalla kriget? De atombombssäkra befolkningsskyddsrum där städernas befolkning snabbt kunde söka skydd? Underjordiska bergrum för staber och andra ledningsorgan? Kärnvapensäkra lokaler för krigsviktiga industrier och annan produktion? Resterna av de miljontals kubikmeter svenskt urberg som sprängdes bort för att det svenska samhället skulle kunna gå under jord?
Efter att det kalla kriget tog slut i början av 1990-talet och civilförsvarets omorganiserades har mycket av det som byggts blivit över. Även om serverhallar har flyttat in i några av civilförsvarets bergrum har det varit svårt att fylla dem med ny verksamhet. Folkhemmets satsningar på att skydda samhället under årtiondena av kallt krig håller sakta på att glömmas bort och under senare år har mängder av anläggningar rivits eller plomberats. Det är inte enbart som ett märkligt byggnadsprojekt omgivet av efterkrigstidens samhällsutveckling som de här unika historiska miljöerna är värda att bevara och förvalta. Med hjälp av dem kan vi också förstå vår egen samtid, reflektera över vår försvarsberedskap och rädsla.
När de stora stötvågsportarna förseglas och avfuktningsaggregaten stängs av stiger vattnet snabbt i de mörka bergrummen. För att hålla dem klimatiserade krävs resurser och vilja att bevara en kulturell, social och bebyggd historia som finns mitt ibland oss.
”När de stora stötvågsportarna förseglas och avfuktningsaggregaten stängs av stiger vattnet snabbt i de mörka bergrummen.”